Hej Louise, kul att jag fick intervjua dig så här i semestertider. Hur mår årets näringslivsutvecklare idag?
Det är bara fint! Vi har det lite mulet och grått idag här i Linköping. Bra dag för jobb.
Vi sågs ju på årskonferensen i Oskarshamn, hur väl kände du till SKNT innan dess?
Jag kände absolut till SKNT. Men min första arbetsdag som näringslivsdirektör var den 2:a mars 2020 och den 7:e mars gick kommunledningen in i central krisledning. Det blev inga konferenser på flera år pga pandemin och det har varit andra kalenderkrockar. Såklart är jag glad att Oskarshamn blev min första årskonferens.
Hur ser er kommuns organisation ut vad gäller näringslivsutveckling?
Att bidra till ett gott näringslivsklimat är hela kommunkoncernens ansvar, det regleras i vårt Näringslivsprogram. Men det är Näringsliv & tillväxtstaben som har till uppdrag att strategiskt driva näringslivsutveckling i kommunen. Vi är nio personer med mig, en enhetschef och sju näringslivsutvecklare med olika ansvars- och fokusområden.
Kan du berätta lite om vad som ryms inom din titel som Näringslivsdirektör?
Jag sitter i kommunledningen där jag bevakar näringslivsperspektivet. I min roll ligger också funktionsansvar för tillväxt- och innovationsuppdraget till Linköping Science park och besöksnäringsuppdraget till Visit Linköping & Co. På Näringsliv och tillväxt-staben arbetar vi i tre kärnprocesser; näringslivsdialoger, investerings- och etableringsfrämjande och innovations- och entreprenörskapsfrämjande och har stödprocesser som näringslivskommunikation, internationalisering och omvärldsbevakning. Vi jobbar nära företag och branschorganisationer men i vår strategi ligger också att verka genom företagsfrämjare som till exempel Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet och Stockholm Business Alliance.
Hur kom det sig att du började jobba med näringslivsutveckling?
Min pappa var hög chef inom det privata näringslivet under hela min uppväxt, det var inspirerande. Själv har rört mig mellan det privata och det offentliga under hela mitt yrkesliv, bland annat åtta år på forskningsinstitutet RISE där jag var marknadschef för våra affärs- och innovationsområden. Det var också där jag fick upp ögonen för att det offentliga måste samverka med näringslivet. För ökad konkurrenskraft och för en hållbar samhällsutveckling. Jobbade då i Kista och Göteborg när frågan från ett rekryteringsbolag kom – om jag kunde tänka mig komma tillbaka till Linköping. ”Då får du ha en riktigt bra anledning”, svarade jag kaxigt. Tillbaka kom: ”Vad sägs om Linköpings Näringslivsdirektör?” Jag höll på att ramla baklänges. Självklart sökte jag!
Hur går det annars för näringslivet i Linköpings kommun, vilka trender ser du i närtid?
Det går bra och har gjort under det en längre tid. Linköpings näringsliv växer och det etableras löpande nya företag, idag ca 13 000 aktiva bolag. Både omsättning och sysselsättningen ökar i privat sektor. Verkstadsindustrin går urstarkt med SAAB som lokomotiv och har 6 800 anställda bara i Linköping. Vi har även en starkt växande tech-bransch. Tech Sverige visade att det är i Linköping och Östergötland som techbranschens tillväxt har varit starkast, nationellt sett. Dessa branscher skapar affärer åt många andra näringar, som handeln och besöksnäring.
Vad gäller trender… Många av våra bolag verkar på en internationell marknad så globala handelskrig och AI ändrar nu spelplanen för många. Sverige har en möjlighet att ta en ledande position inom användningen av AI – inom alla näringar – men det är bråttom. Kompetensförsörjningen är också på allas läppar, nästan oavsett bransch.
Du har ju utnämnts till Årets näringslivsutvecklare 2024. Vad tror du det beror på?
Oj, ja – där blev jag rejält överraskad! Om jag ska tro på juryns motivering beror det på att jag jobbar långsiktigt och strategiskt med näringslivsutveckling. Vi är självklart operativa här och nu, när så behövs, men har en långsiktig plan för vart Linköping ska. Det är inte alltid enkelt eller populärt och kräver mod, dialoger och samverkan. Jag och min stab drev också ansökningsprocessen för iCapital Award – EU kommissionens pris till Europas mest innovativa stad. Vi jobbade i flera år med ansökan, sökte och vann! Som första svenska stad någonsin. Priset skapar stolthet både i kommunen och i näringslivet och bygger Linköpings varumärke. Där har du några av skälen. Jag är förstås otroligt stolt och glad!
Det var ju lite speciellt för oss att få dig till att komma på årskonferensen i Oskarshamn. Kan du berätta om det?
Jag blev lurad! Sveriges Innovationsriksdag ägde rum i Luleå dagarna innan årskonferensen och jag skulle springa Göteborgsvarvet på lördagen. Därför hade jag siktat in mig på SKNT 2025. En dag berättar mina medarbetare att vi fått en förfrågan. Vi har liksom hamnat i knipa. Bli inte arg nu Louise… Vi har anmält oss till SKNT konferensen och nu vill de absolut att du kommer och håller i workshopen.
Oj men… OK är det viktigt för teamet så ställer jag upp. De övriga lovade att stötta med material, resan ned mm. Jag hade ingen tanke på vad som väntade utan satt där och tittade mig nyfiket omkring. Vem kunde vara vinnaren? Så du förstår att jag fick mig en jätteöverraskning på bankettmiddagen!!
Enligt en databas över kommunslogans så har ni följande slogan; Där idéer blir verklighet. Stämmer denna?
Den stämmer! Men den gäller enbart för kommunen. Platsen Linköping har en annan; Future Now! eller på svenska – Framtidstaden.
Du får nu chansen att berätta något för alla Sveriges näringslivsutvecklare som en avslutning på denna intervju. Vad skulle du vilja lyfta?
Vi som är näringslivsutvecklare ska driva näringslivets intressen i kommunen men vi måste vi akta oss för att skapa ett ”vi och dom”. Min känsla är att vi lite för ofta ställer oss utanför, pekar in och säger att de andra inte förstår. Men om vi ser oss som en del av kommunlaget får vi en helt annan plattform och kraft att påverka.
Många av oss kommer från näringslivet och tycker att kommuners processer är byråkratiska och tidsödande. Men du ska använda processerna till näringslivets fördel och skaffa politisk förankring för det du vill åstadkomma. Det är först när beslut är förankrade politiskt som du får kraftfulla verktyg framåt. Politiska styrdokument skapar både riktning och transparens. Mitt tips är att jobba i processerna istället för emot dem. Då kan vi skapa förändring på riktigt!