En forskare i näringslivsutveckling i blickfånget – Brita Hermelin

Hej Brita! Du har deltagit som den ”akademiske experten” på två av våra webbinarier, vem är du och vad sysslar du med?
Hej Erik! Jag är forskare vid Linköpings universitet och för att vara lite mer precis så är jag professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier på Campus Norrköping. På senare år har jag lagt mitt forskningsfokus på det som ni jobbar med, alltså kommunal näringslivsutveckling. Jag är intresserad av att förstå hur näringslivsfunktionen är organiserad, vilka funktioner den fyller, vilka resultat den levererar och hur den förändras. Det som gör det hela så spännande är att kommunsverige är så varierat, vi har 290 kommuner med otroligt olika förutsättningar samtidigt som grunduppdraget är detsamma.

Spelar organisationsformen någon roll då? Vi hade ju förra hösten ett webbinarium på just det temat, om man ska bedriva näringslivsverksamhet i förvaltningsform eller i bolagsform?
Det är ingen enkel fråga. Om man ser till vad som är i särklass vanligast idag så är det en placering i den kommunala förvaltningen, ofta direkt under kommunledningen. Främsta skälet till detta är att en sådan placering skapar bättre förutsättningar för styrning och kontroll men också demokratisk insyn. Stora kommuner har inte sällan kompletterande bolagslösningar för att serva vissa delar av näringslivsutvecklaruppdraget, till exempel för att stötta besöksnäringen eller stimulera nyföretagandet. Sen har vi ett mindre antal kommuner, knappt 10 procent, som har all sin näringslivsutveckling samlad i bolagsform och där det kommunala ägandet kan variera högst avsevärt. Här värderar man det som brukar ses som fördelarna med bolagsformen högre, till exempel att det medger flexiblare uppdragsformulering, kortare beslutsvägar och att man ibland inte omfattas av offentlighetsprincip eller offentlig upphandling.

Blir du någonsin förvånad över dina egna forskningsresultat?
Det var en spännande fråga. När det gäller resultaten på ett mer övergripande plan överraskar de kanske inte så ofta, det är nog snarare så att forskningen bekräftar det man redan anar eller tror sig veta. Däremot kan jag i mötet med människor jag intervjuar bli väldigt överraskad över hur en enskild människas engagemang kan få en helt avgörande betydelse för till exempel en företagsetablering. Vi vet att det finns en sån faktor – vi brukar ibland kalla det för det mjuka kapitalet – men det är lika spännande varje gång man lyssnar till en sådan berättelse.

Har intresset för din forskning alltid varit ungefär lika stort?
När de kommunala näringslivskontoren började etableras i början av 1980-talet så fanns det ett stort intresse kring vad forskningen sa om de här ”nya” kommunala funktionerna. Därefter har det gått lite i vågor, men idag skulle jag nog säga att intresset återigen har vuxit och mycket tack vare decentraliseringen av sådant som rör samhällsutveckling. Det här handlar också om den större frågan om hur man kan förstå den pågående decentraliseringen av olika områden från staten – om den är förknippad med decentraliserat ansvar, decentraliserat inflytande och decentralisering av finansiering. Det här väcker nya frågor och stimulerar till ny forskning.

Jag måste få avsluta med en fråga som jag brukar ställa till alla jag möter som har doktorerat. Om du skulle göra ett kvällstidningslöp av din doktorsavhandling, hur skulle rubriken lyda?
Då skulle det nog bli ”Kan vi leva på att stryka varandras skjortor”? Avhandlingen handlade om det framväxande tjänstesamhället och hur ett samhälle i omvandling faktiskt klarar av en omställning som innebär att vi går från traditionell produktion till tjänsteproduktion och vilka förutsättningar som måste vara på plats för att en sådan förändring faktiskt kan bli av. Automatisering och produktivitetsökningar är ett par viktiga pusselbitar.

Det är inte så ofta man som intervjuare får möjlighet att överraska med ett förslag, men nu sker det: Har du Brita möjlighet att vara med på vårens näringslivskonferens i Trelleborg och presentera delar av ditt forskningsarbete?
Men, oj, vad roligt. Jag tittar i min kalender nu och ser att det nog faktiskt skulle kunna fungera. Det ser jag verkligen fram emot. Tack så mycket för inbjudan! Vi ses i maj då!

Brita Hermelin är professor i Kulturgeografi. Forskningen handlar om governance, samverkan och strategisk planering för lokal och regional utveckling, tillväxt och omställning. Bosatt i Uppsala, övernattningslägenhet i Norrköping.

Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, bedriver kommunstrategisk forskning i egen regi och genom olika former av samarbeten med andra forskare vid Linköpings universitet och vid andra universitet i både Sverige och andra länder. CKS fungerar som en mötesplats för lärande och som en vetenskaplig resurs i kommunernas utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän stärker och berikar den kommunala verksamheten likväl som kommunforskningen.